Lördagen den 26 mars kommer Kållereds Missionskyrka att delta i den globala miljömanifestationen Earth Hour 2011. Genom att vi släcker ner ljuset en timme kl 20:30-21.30 är vi med och skickar en gemensam signal tillsammans med miljontals andra människor till världens ledare med budskapet, att de måste fortsätta anstränga sig, för att rädda vår planet från klimathotet.
Vi träffas i kyrkan kl 19:30, rockbandet Volyme mfl spelar, vi fikar, tänder ljus, håller andakt och informerar om och följer arrangemanget som pågår runt om i världen.
Bjud in dina vänner, ta med dig nån och kom! Välkommen!
Sometimes I bang on the door to your squad, Sometimes I wish I believed in your God, I’m bleeding from walking the night in your shoes, Why do my knees keep on hurting? I guess I can scare you when showing my scars, That’s how you won my heart.
You break me up, You heal me in, Cause a commotion, Drive me to spin. You break me up, You heal me in, Throw me to lions, Tempt me to sin. You break me up, You heal me in.
What was that coin that you threw in my mouth? Cause I’ve been torn between Heaven and Hell, Slowing the train I prepared to get of, That’s when the rush is returning. I guess I can scare you when showing my scars, That’s how you won my heart.
Det skymmer över Egypten. Böneutroparen i minareten ett par kvarter bort har ropat ut kvällsbönen och allt är lugnt. Nere på gatan tutar bilarna när de svänger i korsningen och blinkar med helljuset istället för att tuta. Vi äter ur det gemensamma fatet som skjuts fram och tillbaka mellan oss. Brödet i handen blir en sked. Vattenpipan och den gamla TV-apparaten har plockats fram. En grupp män drar ihop några plaststolar och slår sig ner. Det är fotbollsmatch ikväll. Snart blir dom högljudda och ställer sig upp. Dom gestikulerar en stund och sätter sig ner igen. Nån muttrar "Det borde ha varit frispark! Han var offside!" och tar en ny puff på vattenpipan. Det doftar äpple och kanel. Vi har ätit klart och börjar prata om dagens snorkling och morgondagens dyk. Tanken vandrar iväg lite av sig själv och jag slänger en blick på skylten på väggen som säger att vi genast ska meddela husägaren om vi upptäcker sprickor i fasaden för det kan vara ett tecken på jordbävning. Nej, inga nya sprickor idag heller. Någon har varit nere i köket och hämtat oss varsitt glas rykande hett hibiskuste med mycket socker och sträcker mig fatet med kanufa. Vi fick med oss en liten påse kanufa (sött ihoplindat änglahår med pistagenötter) av bagaren idag. Dom är tre bröder som bakar kanufa och annat sött. En av dom är döv. Nere på gården får katterna sin kvällsmat -dom tillhör gudarna. Flickan nere på gatan som sträcker fram sin hand till förbipasserande har gått sin väg. Hon vill bli läkare när hon blir stor, men kan inte gå i skolan nu eftersom hennes bror gör det. Familjen har inte råd att betala utbildning för dom alla. Jag drar på mig min tröja. Nattkylan kommer fort.
...fast jag är inte där. Jag är hemma i min lägenhet och tittar ut på snöyran utanför mitt köksfönster. Jag fryser i mina långkallingar och försöker jobba. Jag tänkte bara lite på annat, på Egypten.
In the heart of Jerusalem - defying generations of segregation, violence and prejudice - stands an unusual symbol of unity: a gay bar called Shushan. City of Borders goes inside this vibrant underground sanctuary on the East/West border of the Holy City, where people of opposing nationalities, religious affiliations and sexual orientations gather under one roof, to find acceptance and create a community among people typically viewed as each others "enemy." Araber, judar, kristna, icke-troende - på Shushan kan alla mötas.
Svt Ur - Världen: Bortom Jerusalems gränser är en dokumentär där vi får möta israeliska och palestinska homosexuella som berättar om sin kamp för värdighet och acceptans. I dokumentären får vi möta politikern Sa ´ar Netanel som driver nattklubben Shushan i Jerusalem där hbt-personer från både Israel som Palestina funnit en fristad. Där möts man bortom alla gränser. Vi får följa den unge palestiniern Boody som i skydd av mörkret klättrar över muren till Israel och nattklubben Shushan för att en stund få vara den han är. Vi får möta Adam som blev knivhuggen av en ultraortodox jude under Prideparaden och den judiska läkaren Ravit och hennes flickvän sjuksköterskan Samira som är arab.
I dokumentären får vi också möta dem som ser på homosexuella som värre än djur, som vill att homosexuella ska fängslas eller dödas men inte begravas i Jerusalem då de anser att homosexuella gör staden oren och de som anser att homosexuella i Jerusalem skall sparkas på och hatas för att homosexuella förstör stadens skönhet.
Tidningen Essence har publicerat ett öppet brev av ärkebiskop Desmond Tutu med en vädjan och uppmaning att sätta stopp för de trakasserier och våld som hbt-personer utsätts för på många håll i världen.
Desmond Tutu: 'Hate Has No Place in God's House' Monday, October 25, 2010
Today I pray for people in Africa and throughout the world who long for freedom because they are lesbian, gay, bisexual or transgender. It grieves me to be retiring at this crucial moment in history, so I write to you in this open letter, to invite you to pick up the work that remains to be done. More than 70 countries still imprison or execute gay and transgender people, and bullying and murders are all too common. This must change.
Each of you is called to respond to God's urgency for love and life. So whether you are in South Africa, the United States or anywhere else, humanity needs to accept its own diversity as a gift from our Creator. Lesbian, gay, bisexual and transgender people are part of our family of God.
I have always striven for a life of love in action. Many told me to stop. They called me a communist or they told me that I might be killed. Now, I have lived long, and one choice that comes with age is how to deal with our own mortality. Should we be more careful or be more bold? Should we rest on our laurels or respond to the urgency of justice?
Boldly, I urge all faith leaders and politicians to stop persecuting people based on their sexual orientation or gender identity. Every day people live in fear because of who they love. We are talking about our family members, our flesh and blood, our humanity. LGBT people are in our villages, towns, cities, countries -- and our whole world.
In South African churches we have sung, "Oh freedom! Freedom is coming, oh yes, I know." We sang this chorus at the lowest points of our journey toward freedom against the racist and colonialist system of apartheid, and we still sing it to this day. Freedom is coming -- and those of us who have freedom must speak out for those whose freedom is under attack. We can and must make a difference.
Det var ett tag sen jag bloggade om situationen för hbt-personer i Uganda.
Den är INTE bra.
Den 19 oktober hängde den ugandiska ganska nystartade tidningen Rolling Stone ut 100 homosexuella personer med bild och namn i en artikel med uppmaningen "Häng homosexuella". Biskop Desmond Tutu finns också med på bild med rubriken: "Nationell skandal". Där finns också anklagelser om att homosexuella tar sig in på skolorna och rekryterar barn till hbt-rörelsen. Samma visa som vanligt alltså. Att man hänger ut hbt-personer med bild och namn har skett tidigare men då var det homosexuella tjejer som råkade illa ut. Myndigheterna har nu gått in och stoppat utgivningen men inte pga av artikeln utan de skäl som anges är: formaliteter.
Något beslut om antigay-lagförslaget som introducerades förra året i det ugandiska parlamentet har ännu inte fattats. Förslaget innefattar bland annat att dödsstraff skall utdömas för homosexuella hiv-positiva och fängelse för de som inte anmäler hbt-personer i sin omgivning.
Den 20 oktober var internationell minnesdag (i USA) för de hbtq-ungdomar som begått, riskerar begå självmord på grund av att de utsatts för homofobi (mobbing, hatbrott etc) i sina hem, skolor och församlingar så klär vi oss i något lila för att hedra och minnas. Minnesdagen är en del i "It Gets Better Project" -en kampanj där vuxna talar direkt till ungdomar för att nå de hbt-ungdomar som mår så dåligt att de inte kan tänka sig en framtid och håller på att ge upp. Förra året publicerade Folkhälsoinstitutet en rapport om unga HBT-personers hälsa. Fysiskt mår de bra, psykiskt mår de sämre. Självmordsförsök är 2,5 gånger vanligare bland unga kvinnor som är osäkra på sin sexualitet, och mer än 5 gånger vanligare bland dito unga män.
Kampanjen är ny och nu har det dykt upp ett svenskt initiativ. Kommer kanske samordnas framöver? Via bloggar, och Facebook uppmanas nu vuxna att på onsdag den 27 oktober bära något lila. Genom Facebook har just nu ca. 70 500 anmält att de kommer att delta. Vi bär lila, inte bara för att minnas och hedra. Vi bär också lila för att göra oss synliga och uppmärksamma situationen.
Den lila färgen i PRIDE-flaggan representerar andlighet.
Joel Burns ledamot i Ft.Worth statsfullmäktige-"Det blir bättre"-tal
Läser idag i GP om Peter som nekats medlemsskap i Smyrna pga att han är homosexuell. Nu har han gjort en anmälan till DO (Diskrimineringsombudsmannen) som kommer att driva saken. "Den här typen av anmälningar där man särbehandlas på grund av sin sexuella läggning ser vi allvarligt på. Generellt sett anser vi att inga personer ska bli diskriminerade, men det finns en lucka i lagtexten kring ideella föreningar. Därför måste vi göra en utredning på om denna anmälan innefattas av diskrimineringslagen." Lars Thornberg, utredare på DO, om Peters anmälan.
"Det här är en fråga vi sliter med i församlingen och i hela pingströrelsen. Vi arbetar med den även om vi anser att äktenskapet mellan man och kvinna är heligt." Urban Ringbäck, pastor och föreståndare i Smyrnakyrkan.
Matthew Shepard (1 december 1976 - 12 oktober 1998) var student vid University of Wyoming i USA.
“The Passion of Matthew Shepard” by W.H. McNichols
På grund av sin homosexualitet blev Matthew rånad och forslad till en plats utanför samhället Laramie i Wyoming av två unga män i hans egen ålder som hade erbjudit honom skjuts i sin bil. Han blev fastbunden vid ett staket och misshandlades svårt innan han lämnades för att dö. Efter 18 timmar blev Matthew funnen av en cyklist. Matthew var misshandlad till oigenkännlighet och cyklisten misstog honom först för en fågelskrämma innan han hörde den rosslande andningen. Matthew låg i koma och dog efter fyra dagar av svåra huvudskador. De två männen som hade misshandlat honom och som dömdes till livstids fängelse berättade under rättegången att dom hade drabbats av "gay-panic" när Matthew hade berättat för dom att han var homosexuell. Händelsen uppmärksammades runtom i världen och ledde till en intensiv politisk diskussion i USA om hatbrott.
a ballader-Poster Child (till Matthew Shepard)
POSTER CHILD the smell of the sagebrush reaches your brain the scent of the pines from the snow covered range you came out tonight there in search of a friend well, the Wyoming wind wants to play with your bangs
hang on, handsome we are going to get you out of here quick hang on, handsome just wait and watch out for the bicyclist
the sun it goes down now for a second black night it's you in the outskirts, not a soul here in sight the beautiful sky as your last piece of hope the same moon and stars that you saw through the telescope
hang on, handsome we are going to get you a new pair of shoes hang on, handsome the bicyclist he will know what to say and do
I går förmiddags hölls Pridedemonstrationen i Serbiens huvudstad Belgrad.
Belgrad Pride har en historia av att vara ett av de mest våldsamma och blodigaste i Europa. Men igår visade de serbiska myndigheterna att de är seriösa i sin respekt för allas rätt att utöva sina grundläggande rättigheter.
Trots påtryckningar från religiösa ledare och hot av ultra-nationalister kunde pridetåget genomföras utan att någon av pridedeltagarna skadades genom att paradvägen kortades ner och hölls isolerad från allmänheten. Värre gick det för de poliser som skyddade pridedeltagarna.
När tåget på omkring 600 personer gick genom Belgrads gator dök motdemonstranter upp men kravallpoliser gick emellan för att skydda paraden. Det utbröt kaos. Motdemonstranterna började kasta gatsten och molotov-cocktails och skrek slagord som "Död åt dom homosexuella." Ett dussintal motdemonstranter greps och ca 70 poliser slogs blodiga.
Så... det är alltså inte bara vänsterextrema grupper som är duktiga på att ta till gatstenar som vapen i försök att få igenom sina åsikter -ett påstående som har dykt upp i samband med diskussionen som rör Sd:s uttåg ur Storkyrkan under Eva Brunnes predikan.
När man läser hur våra hbt-syskon har det i Belgrad är det en påminnelse om att kampen för hbt-rättigheter har kommit väldigt långt här i Sverige... trots allt och trots att det finns mycket kvar att göra. Varje litet steg framåt är något vi ska vara rädda om och stolta över och det är inget som borde riskeras med stenkastning. Det skadar och komplicerar och ger den andra sidan ett skäl att ge igen eller ger dom en ursäkt för sitt förakt och rädsla, ett skäl som tex Sd nu använder när dom försöker förklara sitt agerande i Storkyrkan.
ILGA-Europe Pressmeddelande 2010-10-10 (ILGA-Europe is the European Region of the International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association)
ILGA-Europe regards this event as historic and congratulates the LGBTI community and Serbian civil society with this significant progress. ILGA-Europe also congratulates Serbian authorities for fulfilling their duties and commitments to ensure security of the Belgrade Pride March.
However, ILGA-Europe is seriously concerned with the large-scaled and organised violent attacks organised by the Serbian ultra-nationalists, and the amount of work which still needs to be done in the country before LGBTI people can feel free and safe.
ILGA-Europe is also concerned that despite heavy police protection, the March for Equality was shortened and participants of the March were completely isolated from the general public. We believe the next challenge for the Serbian authorities and the police will be to ensure the proportionality of security measures with the true spirit of free assembly – delivering a message which on this occasion was compromised.
ILGA-Europe wants to express its gratitude to Serbian police for impeccable conduct of their duty. We express our deepest sympathy to those police representatives and their family members, who suffered injuries as well as a participant of the Pride March who was reported as being attacked after the March.
Linda Freimane, Co-Chairs of ILGA-Europe’s Executive Board, who was taking part in the Belgrade Pride on behalf of the organisation, said:
“Belgrade Pride had a history of being one of the most violent and bloodies Prides in Europe. However, today, the Serbian authorities proved they are serious in their respect for everyone's right to exercise their fundamental rights, and for European integration. Despite significant pressure from some of its citizens, religious leaders and threats by ultra-nationalists, the March for Equality could take place and no participants were hurt during the March.
Our deepest sympathy goes to those Serbian police officers who received serious injuries and a participant of the March who we learned has been attacked after the March. We regret and denounce the fact that some sections of the Serbian society do not want to see their country as an equal and democratic part of the European family and employ barbaric and violent methods to prevent the progress in their country.
We sincerely hope that the Serbian government and the political elite will continue their work towards protecting the human rights of all citizens, and we will continue monitor the situation in Serbia closely, as well as continue our work with LGBTI and other organisations who are dedicated to legal and social change in Serbia.”