fredag 19 juni 2009

En gång till...


I mitt förra inlägg la jag in följande klipp som jag reagerade på från ett kristet forum.

"Den andra frågan är en verklig ödesfråga för alla Kristna kyrkor och församlingar, den kyrka, samfund eller församling som legitimerar homosexuell samlevnad har frångått den sunda läran, skapat ett nytt evangelium och tillhör enligt bibeln det stora avfallet som i den yttersta tiden skall ske i församlingen! Här är bibeln väldigt tydlig. Den församling som välsignar ett homosexuellt leverne avsäger sig rätten att kallas en Kristen församling! Detta är hårda ord men att försöka rättfärdiga synden är att lyssna på ormens budskap (inte kan väl Gud ha sagt?) och det är att lura sig själv och de människor man är satt att leda. Vår uppgift är att predika befrielse från synden och rening i lammets blod genom Jesu eviga seger på Golgata."

Egentligen så riktar sig kommentatoren mer till er med sitt uppmanande/påpekande än till mig.
Kommentatoren riktar sig till de människor i kyrkor/samfund och församlingar som jag betraktar som vänner. Kommentatoren riktar sig till dom som välsignar oss homosexuella.

Kommentatoren säger till er att om ni välsignar oss homosexuella så förlorar ni rätten att kalla er kristna. Om ni umgås med mig/oss homosexuella följer ni en osund lära, ett nytt evangelium. Kommentatoren menar att genom ert umgänge, vänskap med oss kommer vi homosexuella att dra med er ner i det stora avfallet som skall ske i den yttersta tiden.

Kommentatoren säger också att de av oss som som säger till er att inte lyssna på det kommentatoren säger eller som ber er att ifrågasätta det kommentatoren säger är "ormens budbärare".

Kommentatoren påstår också att vi homosexuella är en ödesfråga som ni måste ta ställning till.

Det är kränkande att mitt liv är lagt på ett sånt här sätt i andra människors händer. Som om kommentatoren försöker göra sig själv till Gud. Den här kommentatoren är inte ensam i sina åsikter. Det finns fler som sitter i mörkret och försöker räkna ut Guds vilja och handlande och tror sig räkna rätt. Dom ger sig själva så mycket rätt att dom verkar vilja försvara Gud på mer eller mindre sofistikerade sätt mot de människor de anser mer eller mindre orättfärdiga.

Sen då... vad har kommentatoren för slutgiltlig lösning på ödesfrågan? Hur vill kommentatoren hjälpa Gud att rena kyrkan ? Genom att skicka iväg oss? Ska vi homosexuella sätta ett halsband på oss med en pingla och ropa "Se upp ni utvalda och rena! Här kommer en sketen homosexuell!" Ska vi skickas på sådana där "omvändelseläger" som det har börjat ryktas om skall starta upp i Sverige... sk. Exodusläger.

Gestapo gav SS ordern som löd: Homosexuella skall inte visas någon nåd.
Jag tycker att den här kommentaren luktar lika illa som den där Gestapordern som till slut tog livet av så många av oss. Kristna beter sig ibland helt obarmhärtigt hjärtlöst med bibeln.

Jag lever i Sverige år 2009. Vi har lagar som skall hindra människor att kränka, slå ihjäl, hetsa, tala nedsättande etc om homosexuella och andra människor som är i minoritet. Man behöver inte åka så långt för att komma till ett land där homosexuella kan bli ihjälslagna var som helst och när som helst utan någon påföljd. Jag har haft tur antar jag...

Den här kommentaren klippte jag för jag funderar på var gränsen går, vad lagen säger eller om det är så att kommentatoren anser det självklart att kyrkan kan ställa sig över lagen genom att hänvisa till bibeln.

Dessutom förstår jag inte allt det teologiska i kommentaren. Jag har aldrig fått lära mig om det stora avfallet. Jag har lärt mig att det goda redan har vunnit.

Det goda har redan vunnit och jag är en kristen. Jag tillhör Gud.

1 kommentar:

  1. Jag tillhör ju också dom som tror att det goda redan har vunnit. Att kärlek och nåd handlar om att sopa rent framför sin egen dörr. Att svänga sig med begrepp som "evangelikal" eller "liberalteolog" har inget med kärlek att göra. Vi är inte våra titlar eller begrepp. Vi är resultatet av hur vi väljer att möta varandra och vår förmåga att visa kärlek till vår nästa. "Älska din nästa såsom dig själv" är ett bud, det största som vi fått av Gud. Det står ingenstans att man ska älska din nästa om den är på ett visst sätt eller tror som mig så att jag känner mig trygg. De stora förlorarna är de som tror att Gud exkluderar och förskjuter. Det finns en intolerans inom kyrkan som luktar illa och som inte här hemma i en församling som hävdar att de tror på Gud! Det är svårt att se över och förbi dom som trakasserar en och misskrediterar ens hela existens. Men jag menar att det finns ett sätt och det är när alla som inte tror som de säger ifrån. Man kan inte genom att säga att man blev förbluffad eller trött bara vika undan. Hitler hade aldrig kunnat göra det han gjrode om han inte haft hela den massa av folk som väljer att inte göra något. Som väljer att blunda. Ondska i sin största utformning handlar om likgiltighet och att välja att blunda för det som sker. Vi kan inte låta människor som vill förneka och förminska våra medmänniskor få breda ut sig utan att bli oemotsagda! Du är den du är, med stolthet upplever jag. Bär ditt huvud högt och fortsätt sätta ljuset på hycklarana som försöker använda Gud för att motiverar sin inskränkhet och sina onda handlingar.

    SvaraRadera