Välkommen till verkligheten

Det var vid 22.40-tiden lokal tid som larmet gick om skottlossning utanför gaycentret i hörnet av gatorna Nachmani och Ahad Haam i Tel Avivs centrala delar. En maskerad man sköt mot en grupp ungdomar vid entrén med ett automatvapen. En man och en kvinna dog omedelbart medan en tredje person avled på sjukhus. Ytterligare en person fick livshotande skador, enligt sjukhuskällor.

"Det är inte förvånande att ett sådant brott begås med tanke på allt hat mot de homosexuella." säger ordföranden för Tel Avivs sammanslutning av homosexuella, Mai Pelem.
Han syftade på hårda verbala angrepp mot homosexuella från ortodoxa judar. Tidigare har bland annat hakkors klottrats vid entrén till centret. (TT)

Artikel i GP här: Tre dog vid attack mot gayklubb i Tel Aviv.
Artikel i DN här: Tre dog vid attack mot gaycenter i Tel Aviv.
Helds HBT-nyheter: Tre döda

Antigayretorik här: Tre döda i dödsskjutning

Pride över hela världen behövs. Stockholm Pride behövs. Oavsett åsikter om att svenska kyrkan engagerar sig (var är frikyrkan undrar jag?). Oavsett åsikter om sponsring, kommersialism, glitter och glamour, klass. Oavsett ifrågasättande av antalet deltagande... (Är dom verkligen så många?!!). Oavsett uppvisande av hokuspokus-profetisk vrede över att Pride överhuvudtaget förekommer.
Stockholm Pride är inte bara paraden. Stockholm Pride pågår en hel vecka och är en vecka full av möten, disskussioner, soidaritet, föredrag etc. som belyser hbtq-personerns situation. Pride förvaltar arvet efter Wallstoneupproret och Harvey Milk, nationellt frigörelseveckan, demonstrationen på socialstyrelsens trapp. Här har jag skrivit ett tidigare inlägg om Wallstone: Från Wallstone till Pride 40 år. Sen kan man föra en disskussion om hur vi förvaltar arvet, vad media väljer att lyfta fram. Pride är en del av vår verklighet. Prideparaden är glädje, stolthet, kamplusta och en glittrande present från hbt-världen till staden. Hatbrott är en annan del av vår verklighet. Mitt liv skulle vara mycket svårare, ensammare och tråkigare om inte Pride fanns. Pride gör det lättare att hålla balansen.

Ps. Att 10% klickat i Gladknappen under Tidningen Dagens artikel om dödskjutningarna i Tel Aviv stör mig på gränsen till äckel.