Är homosexualitet en synd?
Frågan har på många håll orsakat splittring i den kristna gemenskapen och tar väldigt mycket av vår gemensamma energi som kunde ha använts till något bättre.
Jag får då och då höra att jag lever i synd pga att jag är homosexuell och påståendet kommer i mer eller mindre dolda antydningar. På bloggar och diverse diskussionsforum är det inte alltid bara antydningar det handlar om utan ett tvärsäkert konstaterande, en självklarhet för många. I åratal har vi hört att homosexualitet är en synd, och vår sexuella läggning är ett "val". Homosexualitet är något som man måste övervinna, något att stå emot, brottas med. Det kan också betraktas som en sjukdom som kan botas… bara man tar emot Jesus. Det finns också en uppfattning om att vår homosexualitet beror på något vi har gjort, eller våra föräldrar, som ett slags straff. Uppfattningen att vi är en avart beroende på ett ödets nyck finns där också.
Frågan gör ont eftersom den har fått många av oss hbt som är kristna (eller som är nyfiken på den kristna tron) att börja tvivla på vår tro och oss själva. I stället för att vara med och bygga upp Kristi kropp, ställs vi istället inför frågor där vi tvingas motivera vår tro och argumentera för vår rätt att tro, slåss för att alls få kalla oss kristna… ibland för vår rätt att existera. Mycket energi går åt att bemöta och ta emot rädsla och fördomar och okunnighet när den istället kunde ha nyttjats till att tala evangelium, enhet och kärlek. Våra kyrkor och församlingar riskerar att förlora resurser genom att särbehandla hbt-personer.
Ef 4:1-16
Tänker blogga ett tag om det här. Skall försöka motivera min tro, argumentera för min rätt att tro.
Funderar på ett upplägg. Kanske ska börja i att försöka bemöta det där påståendet ”Homosexualitet är en synd."
Jag återkommer…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar