...och blir helt uppblåst nöjd och slår mig själv på bröstet. HOOAH!!!
Ikväll hann jag ner till stationen före pendeltåget. Den här gången lyckades det inte åka ifrån mig. Jag sprang och jag vann!!!
Hybris kan enligt Wikipedia syfta på överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen, storhetsvansinne.
Nähä du Wikipedia! Inte ikväll! Ikväll fick jag ta plats i sätet i första pendeltågsvagnen. Det var inte mer än rätt. Det var stort... inte vansinnigt! Möjligtvis vansinnigt stort.
Tack Gode Gud för adrenalin och två fungerande ben med snabba fötter.
I övrigt anser jag att Västtrafik skall sätta in en Gudstjänstpendel på Söndagarna. Då kan tex konduktören hålla en liten andakt på vägen. Man kan anpassa andakten till olika trosuppfattningar, en ny varje Söndag, eller olika i olika vagnar så att nyfikna passagerare kan gå emellan och lära sig något nytt. Så att alla känner sig hemma på pendeltåget på ett rättvist sätt menar jag... och det man stämplar in på biljetten kanske kan omvandlas till kollekt som kan användas för hjälp till de som behöver.
Sen grubblar jag lite på etiketten vad gäller duandet och niandet. Ska man säga Du eller Ni till Jesus? Jesus är ju både Gud och människa... och det blir ju två. Om Helig Ande dyker upp blir det tre i en. Vad säger etiketten om det?
Nu skall jag gå och läsa berättelsen om Job i Gamla Testamentet. Jag har nämligen hört att han satt på en askhög och var i förtvivlan och ilska och jag funderar på varför och hur det slutade.
Min pappa säger att i den tidiga kyrkliga rörelsen fanns inga Ni utan bara du. Hierarkisk ordning och ämbeten inom kyrkan kom senare. Inget som Jesus förordade, snarare människorna. Det tyckte jag var intressant.
SvaraRaderaJag tycker också det är litet spännande. Apropå att säga Du och Jag och skapelseberättelsen... så fanns det inget du och jag i början utan bara ett Vi. Sen hände något och. Adam o Eva råkar på ormen och äter äpple och gömmer sig i kvällen när Gud kommer förbi på en fika i skymningen (tänker jag)... och människan börjar skylla på varandra och där nånstans brister något tror jag och Vi blir ett Du och Jag... man kan nog säga att människan har dragit på sig hybris nästan, eller?
SvaraRaderaJag begriper mig fortfarande inte på den här ormen. Han hänger där i trädet och surar och och bara vill ställa till till när storyn har knappt börjat. Som om han inte vill ge det en chans ens. En tråkig orm.
Ha en bra Söndag!
//Ad Hoc
Fast om man ska lyssan på Martin Buber, så pratar han ju mycket om ett Jag och ett Du som blir ett Vi. Det där med äpplet tycker jag är intressant. Det tycker jag symboliserar vår inskränkthet när vi tror oss veta mer än Gud eller som Gud. Ta bara det här med HBT inom kyrkan. Äpplet är ju tex denna meningslösa diskussion som egentligen borde vara självklar, som alla människors lika värde och rättigheter som skyldigheter, oavsett, kön, hudfärg, sexuell läggning eller religion!
SvaraRaderaKan inte Buber men känner igen citatet. Vi kanske menar sammma sak i det här på nåt sätt eller? Först var det ett Vi och så kommer äpplet och så blir det Du och Jag och sen kommer Buber och säger att Jag och Du blir Vi och så pekar han tillbaka mot ruta ett igen innan äpplet... typ.
SvaraRaderaJag har inte läst Buber... ännu.
//Ad Hoc