Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara-Medeltiden

Jag söker efter söndagsskolan och har hamnat i medeltiden och Sveriges första organiserade skolväsende - klosterskolorna. Försöker jobba mig framåt.

I mitten av 1100-talet stod kristendomen som segrare över de gamla gudarna Oden, Tor och Frej. Perioden kallas medeltid.

Kristendomen var på många sätt en elitens religion innan den blev folkets religion. Ett skäl att kristendomen segrade berodde på att stormännen och kyrkan drog nytta av varandra. Kyrkan behövde kungens och bygdehövdingarnas hjälp för att bygga kyrkor och kungen fick av prästerna en kår av regeringsspecialister då de förde med sig skrivkunniga administratörer med rötter i romersk tradition. Ideologisk stärktes kungens makt genom den kyrkliga idén om att kungen erhållit sitt jordiska ämbete av Gud - 'kung av Guds nåde', på latin rex gratia Dei. Kungen hade inte fått sin makt av folket eller av stormännen utan av Gud Fader själv.
I och med kristnandet och att kyrkans inflytande fick Sverige ett nytt andligt och världsligt system som kunde bygga upp och befästa maktstrukturer. Det användes för att kontrollera och styra människor men kunde också ge trygghet då kristendomen lovade evigt liv för den som lät sig döpas.
Uppsala hade sedan år 1164 blivit ärkebiskopssäte och kyrkan började delas upp i stift som förestods av en biskop och i varje stiftstad fanns en domkyrkan. Den lokala enheten var sockenförsamlingen. En socken växte ofta upp runt klostren. Ordet socken kommer ur ”söka”.

Med tiden blev den katolska medeltidskyrkan en mäktig ekonomisk instituion. Kyrkan blev ägare till stora jordegendomar genom att ta emot donationer och testamenteringar från rika personer som önskade komma till himlen.
Under 1200-talet fick kyrkan ett mycket självständigt förhållande till staten genom att hävda libertas ecclesiae –kyrkans självständighet. Genom ett privilegiebrev som utfärdades av Magnus Ladulås år 1281 gavs kyrkan skattebefrielse för den egendom de besatt. Kyrkan fick också rätt att själv tillsätta biskopar utan inblandning av staten samt domsrätt vilket innebar att de andliga (kyrkans män) skulle dömas av sina egna. Kyrkan blev en stat i staten och dess män blev ett eget stånd – ett andligt frälse med både akademiskt och ideologiskt monopol. Biskoparna satt i rikets råd och ärkebiskopsämbetet blev en av de viktigaste politiska och ekonomiska posterna i landet.
För folket var det kyrkliga livet var inte skilt från det ekonomiska. Bönderna bidrog till verksamheten genom att regelbundet lämna en tionde av allt de producerade till kyrkan.. Kyrkan bidrog i sin tur till det ekonomiska livets utveckling, bland annat genom stora kyrkobyggen till vilka det behövdes arbetskraft, genom att lära ut nya sätt att bruka jorden och genom att sprida skriftkulturen.

Kulturen under medeltiden var på många sätt internationell och kyrkan dess kulturbärare. Klostren var utlöpare av det europeiska klosterväsendet som dök upp under en tid då påvedömet var svagt. Klostren spreds genom den reformrörelse som pågick över hela kontinenten. Reaktion var ett svar på mot det som hade börjat uppfattas som en moralisk förslappning och tveksamt teologisk renlärighet bland prästerskapet. Klosterbröderna och nunnorna skulle leva enkelt. Dagarna skulle fyllas av arbete t.ex. översättning och avskrifter av böcker, bön och studier. Till en början utbildade bara sig själva då de behövde läs- och skrivkunniga munkar och nunnor för avskrivning och översättning, men med tiden började adeln betala klostren för att de skulle utbilda deras barn. De medeltida klosterskolorna var de första organiserade skolorna i Sverige. Klosterskolorna var genom sina kontakter på kontinenten integrerande och all undervisning skedde på latin. De hade som uppgift att förbereda studenter för studier vid utländska universitet, då det vid tiden inte fanns något universitet i Sverige.
Under 1300-talet grundade Heliga Birgitta en egen klosterorganisation i Vadstena. Vadstena kloster stod i kontakt med Europas universitet. Här växte Nordens största klosterbibliotek upp och klostrets nunnor och munkar skapade här vårt första svenska skriftspråk.
Kyrkan växte och för att organisationen skulle fungera inrättades i stiftsstäderna särskilda prästutbildningsanstalter de sk. dom- eller katedralskolorna. Först år 1477 grundade kyrkan Uppsala universitet som till en början fungerade som prästseminarie.
Under slutet av 1400-talet kom boktryckarkonsten till Sverige. Den första Svenska bokpressen monterades upp av den tyske boktryckaren Johan Snell år 1480 hos Gråmunkarna på Blasieholmen i Stockholm. Tillgång till böcker ökade förutsättningarna för spridande av läs- och skrivkunnighet.
Utrikeshandeln skapade inom borgarståndet ett behov av utbildade köpmän. Eftersom det inte existerade någon statlig eller regional myndighet som ansvarade för någon skolverksamhet fick städerna själva inrätta skolor som kom att kallas stadsskolor.
Några högre utbildningsbehov bland bondeståndet ansågs inte förekomma mer än kravet från katolska kyrkan att folket skulle kunna läsa trosbekännelsen och vissa böner.

Wikipedia: Medeltiden, klosterskola, Vadstena kloster
Nästa gång: Reformationen